Jag är så orolig för min vän Felicia. (Hon är normalt smal, ganska dåligt självförtroende gällande hennes kropp.)

Idag när jag var med henne pratade hon om att hon har slutat med allt onyttigt, hon äter aldrig ens ibland vid speciella tillfällen. Hon gillar att baka, men nu för tiden äter hon inget av det hon bakar själv utan ger bara bort. Hon sa att hon hade gått upp lite i vikt och att hon ville bli smalare. Hon räknar inte kcal varje dag, men håller lite koll och väljer hellre det med mindre kcal. Hon dricker endast light läsk. Hon äter mest sallad och fisk och ska börja träna mer, även fast hon redan går i fotboll 3-4ggr/v. Hon sa inte allt det här rakt ut, hon är ganska blyg/tyst och så, men hon sa det ändå. Lite mumlande typ. 

 

Det är ju såhär det börjar! Hon är bara 13 år. Jag sa att man måste få unna sig ibland, att hon inte fick vara för hård för man kan lätt fastna och få en ätstörning. Hon sa bara: "Mm, jag vet, men det är lugnt." NEJ det är inte lugnt. Jag vet ju hur det börjar, vi vet alla hur det börjar, och jag vill inte att hon ska fastna i ätstörnings träsket. Jag har alltid velat haft en vän in real life som jag kan träna med, "dieta" med, fasta med osv, ja ätstörningsrelaterade saker helt enkelt. Men inte såhär, verkligen inte såhär. Jag är orolig för henne, hon är en sån fin tjej. ! :(